Jag skulle ljuga om jag sa att allt var perfekt, vi försökte nog få det att bli det men vi hade så mycket oflyt. Allt kan ju inte vara perfekt jämt. Men jag är sjukt glad och tacksam för hur fint Saga planerat allt ändå. Världens finaste människa.
Vi började med att packa ihop lite picknick hemma, värt att nämna är att jag hade en liten lätt huvudvärk och fruktansvärt ont i halsen hela dagen. Kunde inte svälja vatten ens en gång.
Vi åkte till centrum då vi skulle köpa en picknickfilt på vägen. Saga fick då för sig att under tiden gå in och spontan klippa sig på en drop in.
När vi väl möter upp varann efter 20 minuter så ser jag hur vacker min fru är, hon däremot ser så sjuuuukt besviken ut. Jag tror jag eventuellt sett henne besviken en gång tidigare i vårt förhållande men det här tog priset. Hon ville klippa av till
strax ovanför brösten med pyttelite uppklippt men de klippte axelkort och dessutom ojämt. Jag tyckte det såg fint ut men Inte Saga såklart.
Inget kan bli värre iallafall tänkte vi.
Vi åkte sedan till Farsta gård där vi hade vårt bröllop för ett år sen. Vi hade tänkt ha picknick på självaste vigselplatsen men där satt redan ett par så vi gick ner mot vattnet och hittade en plätt under ett träd. Supermysigt, de första fem minuterna
typ. Det blev helt plötsligt jättekallt och började blåsa. Vi blev även attackerade av två getingar som vägrade försvinna så vi packade ihop allt och satte oss på bryggan vid vattnet.
Där satt även ett annat par i 50 års åldern. En man och en kvinna. De frågade om vi var på bröllop då förklarade vi att vi firade första bröllopsdagen. Kvinnan var supertrevlig och tyckte vi var så söta osv. Mannen verkade inte kunna acceptera
att vi var gifta. Han fortsatte kalla oss för vänner när han skulle säga något om mig eller Saga.
"Fråga din vän eller vad man kallar det"
"Vem är mannen i förhållandet då"
"Hur gör ni barn då"
"Pride behövs inte"
VARJE gång jag försökte svara på hans frågor så svarade han " Men hallå nu pratar faktiskt jag, lyssna bara"
När vi ställde oss för att gå så sa han till Saga
"Säg åt din fru att äta mer"
Då höll jag på att bryta ihop men ignorerade det. Jag har jättesvårt att gå upp i vikt och det är på grund av mina sjukdomar.
Men men nu kunde inget bli värre?
Vi gick sedan till farsta centrum och shoppade lite innan vi åkte in mot stan. Då visste jag inte vad vi skulle göra. Saga tog en omväg för att jag inte skulle känna igen vägen. Vi kom efter en stund fram till vårt favorit hotell Bestwestern på Drottninggatan.
Väl där inne blev vi välbemötta och på rummet hade de lagt fram en flaska bubbel, cava. Jag kunde knappt dricka på grund av att det gjorde svinont att svälja men tog några sippar ändå. De hade ju ändå bjudit oss på det, hur gulligt? Det vi älskar
med deras hotellrum är att alla är unika. Detta rum var vit/blått med söta detaljer i listerna. Jag fick tyvärr inga bra bilder, ser mörkt ut på den bilden jag lagt ut här. Det var mycket finare i verkligheten.
Saga hade bokat bord på Pinchos och vi åkte till Medborgarplatsen där det låg. Det var kallt och långt att gå men vi kom fram tillslut.
Vi fick ett litet bord med höga stolar (gillar bättre att sitta lågt.) men det var okej. Vi beställde in dricka först och tog en varsin drink. Jag tog röda remmar som är min favorit. Den klarade jag att dricka hyfsat ändå. Sen kommer vi till maten, där
höll jag på att svimma när jag svalde. Så jag kunde knappt äta något. Det var dessutom kallt och inte så fint upplagt. Vi var lite besvikna. Saga hann också få huvudvärk. Så vi beställde in en sista drink och åkte sedan hemåt. Nu börjar det mysiga
om man bortser från all smärta osv.
Vi gick tillsammans hand i hand genom stan, lite kallt och mörkt men ändå vackert. Vi gick igenom Adolf Fredriks kyrkogård och pratade om livet, hur passande? Det var verkligen rofyllt och vackert där. Bredvid hotellet fanns en jättegullig butik som såg
ut som Emils snickarbod med söta trädockor. De hade bl.a. gjort Trump, mindre söt men ändå skickligt.
Vi pratade om att gå till någon bar nära hotellet för att ta en drink men det slutade med att vi gick till hotelllobbyn och drack te. Massa te, fyra koppar var. Minst. Vi satt där helt ensamma och pratade ännu mer om livet. Vi skrattade och hade superkul.
Jag glömde att jag var sjuk men påmindes ibland mitt i skratten. Vi hade nått dagens höjdpunkt, mitt i hotelllobbyn med vårt te. Bara att få vara med varandra och ha roligt. Behöver inte vara något märkvärdigt, det var underbart. Det blev inte värre.
Idag åt vi lite frukost och gick igenom Drottninggatan. Vi köpte massa söta barnkläder till framtida babydell. Nu sitter vi faktiskt på vårdcentralen i gullmarsplan, förhoppningsvis får jag lite hjälp med denna hals.





















Kommentera